view sourceprint?

Är det värt de?

En tjej som jag, som älskar klänningar, glitter och glamour, som tror att allt är som i filmerna och att allt har en gott slut. Skulle jag kunna leva som en skådespelerska som är med i alla filmerna och har vackra klänningar på sig och får gå på alla garlapremiärer? Det skulle vara som en dröm för mig, men det måste vara så mycke mer är glitter och glamour i det yrket som många andra yrken. Nu tänker jag på Vanessa Hudgens som var i min ålder när hon va på audition för första gången och gick ganska regelbundet utan att det hände något och prvade mer och mer för att få uppleva sin dröm och jobba med sitt drömyrke, när hon va på väg att lägga ner det där med auditionen så gick hon på en till och fick sitt första jobb inom disney, hon skulle bli huvudperson i en disneyfilm som heter High School Musical. Det blev inte bara en filmutan tre filmer, kanske en av dom lyckligaste och roligaste tiderna i hennes liv där hon träffade kompisar för livet och en skit snygg pojkvän som några år senare skulle bli en bland dom snyggaste skådespelare på jorden. och här är hon i dag med mängder av fans nya filmer rullar på med massor av album. om hon tittar tillbaka så är det tack vare att hon gick på audition den torsdagen i oktober 2002 som har byggt upp hennes liv så som det ser ut i dag, jag tror inte hon såg 9 år fram att hon skulle vara en stor hollywood skådis, eller vad tror ni? 

Den dagen kan jag tänka mig att hon inte häller visste va det innebar med att vara skådis och det krävdes nog lång tid för henne att vänja sig vid det och också för hennes omgivning(Familj och vänner) som hade levt ett normalt liv innan allt hände. kanske kännde hon lite skulld kännslor som en 16 årig tonårstjej göra sig själv så känd när familjen kanske får ta skada av de. den dagen hon sökte till rollen va det för att hon älskade att skådespela och sjunga och att hon va bra på det, kanske va det för att hitta självkännsla och självförtroende. jag tror inte att hon tänkte på efterfölderna som att inte kunna gå ut på gatorna eller länma huset utan att några fotografer följer efter henne, och just så är det i dag. men kännar ganska bra på att vara skådespeleska, för varje film man gör tjänar man ju pengar. men ibland undrar jag om det är värt att tjäna mycket pengar och inte kunna gå ut på gatorna. för någon dag sedan va vanessa på ett morgon pogram och då sa hon att hon och hennes lila syster Stella som är 15 år hade varit på en baskett match och en fotograf hade tagit kort på dem och lagt ut på en blogg att de va tillsamman (lebbar) och jag menar att inte ens kunna titta på en baskett match med sin egna syster utan att någon skriver något korkat eller tar kort, i längden årkar man det? När man tänker efter är livet i rampljustet kanske inte det lyxigaste och bästa alltid.

Tänk att få hålla på med något som man älskar att hålla på med men bli efterföld vart du en är. även du är hos din mormor och morfar eller kusiner eller till och med mamma och pappa och syskon och pojkvän. För Vanessa fick hon vänner för livet tack vare High School Musical men jag kan  tänka mig att hon förlorade många också. hon fick en pojkvän som dom fick smygga med i början för at det inte skulle bli så mycke skriverier, det va tillsammans i fem år tills dom inte orkade mer. Två som har samma yrke som en reser åt höger och vänster och andra till höger och inte träffas alls ofta kan inte vara lätt aven om man är så supper kär. sen att inte få vara på en dejt utan att bli fotograferad kanske inte är det roligaste, och att till och med behöva springa i från fotogaferna. På en en Youtube film som jag har sett har "Zanessa" varit och ätit på en resturang som vilket par som helst, men skillnaden är att när det kommer ut möts det av så många fotografer med kameror med stora blixtar att det inte ens ser bilen som står utan för bara för det blixtarar så mycke. skulle man klara av att leva så?

En tjej som Vanessa som allt är glad på Röda mattan är hon det eller inte innerst inne? det kan jag inte svara på för jag har aldrig varit på Röda mattan, men jag kan tänka mig att hon inte alltid är glad innest inne, det kanske har hänt något eller har ont någonstans eller bara är trött men får hon vissa de, det gör hon inte i alla fall. Men man får inte glömma att Kändisar också är människor och inte orkar mer en oss, fast sen så handlar det också om man är van eller inte, vanessa är nog ganske van vid det har laget med för fem årsen som nybörjare kan det inte ha varit så lätt.

jag har fortfarande en dröm att någon gång bli en kändis, och gå vanessas och många mers fotspår och strunta i tidningarna och forsatta att jobba med något man tycker är kul. Så jag säger låt inte Skvallertidningarna stoppa dig för att göra det du tycker om! 
 
Alltid lika glad på alla kort!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0